Lotta Antonsson och Gillis Häägg
På väggen hänger Lotta Antonssons bildserie ”Monika”. ”Monika” består av sju fotografier i hårt och blekt ljus, porträtt av sju individer på gränsen mellan flickor och unga vuxna. De tittar rakt fram mot oss med raka, nästan neutrala blickar från sina medvetet obearbetade bilder.
Lotta Antonsson hör till vårt tids mest tongivande konstnärer med fotografiet som redskap. I slutet av 1980-talet arbetade Lotta som assistent i fotografen Tom Bensons studio i Göteborg. Hon arbetade tidigt med perfomance, och filmade performance, som till exempel ”Slap Happy”, ett samarbete med Annika von Hausswolff. I serien ”Take it as a man” använde Lotta Antonsson sig själv som modell; en modell som poserar vad man brukar kalla ”utmanande”. Dessa fotografier har processats genom kopieringsapparat och gjorts nästan anonyma, i sin brist på kontraster. Antonsson arbetar också med rummen hon ställer ut i, med snäckor, drivved och bearbetade foton från äldre bildserier och tidningsurklipp. Bildserien ”Monika” ställdes en gång ut med objekt i rummet, som hårflätor och skivspelare, men själva fotografierna skiljer sig alltså stilmässigt från mycket av hennes övriga produktion, med sitt anspråk på uppriktighet. Men precis som i Antonssons övriga verk ställs frågor kring betraktarens blick; vad är det du tittar på, egentligen?
Liksom Lotta Antonsson bearbetar Gillis Häägg sina bilder till önskat resultat. Hans banbrytande arbete med kollegan Lennart Nilsson till boken ”Ett Barn Blir till” har beskådats av generationer. Hääggs färgläggning av Nilssons vetenskapliga foton gav en ökad pedagogisk dimension för betraktarens förståelse av materialet. I hans egen bild ”Det sista grässtrået” är koloreringen ganska långt från vetenskaplig, och ger kossan, som tittar rakt fram mot oss, och naturen omkring, en distinkt onaturlig nyans i stålgrått, gult och rött. Fotografiet är ett debattinlägg rörande vårt sätt att förhålla oss till naturen, både via färgsättning och den apokalyptiska titeln. När tar sista kossan sista strået från marken? Ett debattinlägg lika aktuellt idag, som när bilden skapades på 1970-talet.
