Hallandsgården – ett friluftsmuseum

Idag är det nästan självklart att våra län och större städer har ett friluftsmuseum. Runt om i världen hittar vi liknande lösningar för att visa hur våra företrädare en gång levde i sina gårdar på landsbygden. Men i slutet av 1800-talet var detta en nyväckt idé.

Idén med friluftsmuseet tillskrivs Artur Hazelius som var drivande till att Skansen i Stockholm skapades 1891. Men det är en pusselbit i ett större sammanhang. När Sverige långsamt började lämna tiden då de allra flesta arbetade inom jordbruket, och blev en del av industrisamhället, skapades en oro. Vad kommer att hända med den gamla världen? Vad kommer att ske med den folkliga kulturen? Vad skall ske med tradition och det som man uppfattade som äkta och genuin svensk kultur? Alla klädedräkter, målade möbler, sånger, berättelser och sagor, med danser och bonader? Föremål samlades in och traditioner skrevs ner, och till slut började man köpa in och flytta den största resten av jordbrukarkulturen: gårdarna och husen.

Husen flyttades till ett lämpligt område, nära städerna för att de moderna stadsborna lätt skulle kunna bilda sig om det liv man nu hade lämnat. På friluftsmuseet visades inte bara byggnader och deras inredningar. Här mötte man också hantverkare och uppvisning i dans, sång och teater; här ordnades spelmansstämmor och här uppmärksammades gamla och nya traditioner, så som Svenska Flaggans Dag, Lucia och diktläsning på nyårsafton, som på Skansen. En del av detta tog Hallandsgården efter. Friluftsmuseerna blev en samlingsplats där tradition och historia var i fokus. Hallandsgården vill, med olika typer av byggnader skildra livet på den halländska landsbygden under främst 17- och 1800-talet.

I Halmstad pågick diskussionen och planeringen i decennier innan man midsommarhelgen 1925 högtidligen kunde inviga Friluftsmuseet Hallandsgården på Galgberget inför en flertusenhövdad publik. Det var Hallands Museiförening med fabrikör Alfred Wallberg i spetsen som tog initiativ till att starta både ett museum, nuvarande Hallands Konstmuseum, och ett friluftsmuseum.

Vid sidan av byggnaderna blev folkdans och hemslöjd givna följeslagare till verksamheten, och länge ordnades festtåg till häst, där gestalter ur historien återskapades för att möta en ny publik.

Friluftsmuseet blev också en plats för avkoppling; på Galgberget fanns redan före museet servering och promenadstråk. Här kunde stadsborna komma bort från arbetets mödor en kort stund, sommar som vinter. Också i våra dagar, där utlandssemester och snabba transporter är vardag, används Hallandsgården till långt mycket mer än inhämtning av kunskaper och fakta. Här finns året om en plats att hämta andan på, och påminna oss om att livet vi lever idag är ganska olikt det som levdes för några generationer sedan. Precis som man också tänkte, när friluftsmuseet en gång uppfördes.