Fotografins barndom
Kameran som uppfinning är gammal. Redan under renässansen fanns projiceringssystem som skulle hjälpa konstnärer att avbilda föremål i sina teckningar och målningar. Vägen till dagens fotografi, tog sin början under 1700-talet, när man experimenterade med att få den projicerade bilden att fastna i ett material. De första lyckade försöken blev kortvariga; bilden bleknade bort strax efter att den blev synlig. 1826 utförde den franske uppfinnaren Nicéphore Niépce ett försök i sitt hem i byn Saint-Loup-de-Varennes där han under åtta timmar lät en yta belysas genom sin kamera. Bilden han fick fram försvann inte. Och den finns kvar än idag.
Nicéphore startade ett samarbete med landsmannen Louis Daguerre samma år, och 1839 fick allmänheten beskåda deras uppfinning: Dagerrotypin. Nicéphore Niépce fick aldrig se det färdiga resultatet då han avled 1833. Daguerre å sin sida sålde idén till franska staten som lät vetenskapsakademin ”skänka uppfinningen till mänskligheten” som en gåva. Daguerre och Niépces familj garanterades en livslång pension som tack.
Dagerrotypin spreds snabbt över kontinenten. År 1843 anlände två dagerrotypister till Stockholm. Den ene, Anton Derville, blev mentor till en Carl Johan Berggrén som redan i september år 1847 besökte Halmstad på sin resa genom Sverige. Knappt åtta år efter uppfinningens presentation hade fotografikonsten landat i Halland.
Berggrén lämnar spår efter sig. Han får besök i sin tillfälligt uppställda ateljé av handlaren Carl O Schéle, som är uppenbart nyfiken på den omtalade nymodigheten. Någon dryg timme senare lämnar han lokalen, med det kanske första fotografiet taget på halländsk mark. Schéle sitter till synes drömskt blickandes bort. Hans klädsel signalerar modernitet och modekänslighet: Hög hatt, kravatt och de markerat randiga byxorna. Klockkedjan är självklar, och det enda som bryter en smula med tidens norm är den slätrakade hakan. Men kanske hade han läst som det står i en samtida skrift: ”En förståndig karl gör sig aldrig bemärkt genom öfverdrift i sin klädsel. Han lemnar moustacherna åt militären, långt hår åt bönderna, stort bockskägg åt rabulister.”
Dagerrotypin blev ensam herre på täppan ganska kort tid. Snart fanns andra tekniker som var enklare, snabbare och billigare. Men som isbrytare och föregångare skall man inte underskatta Nicephors och Louis gärning.
