Det har förändrats ganska mycket genom åren, men amerikanarens hus finns fortfarande kvar.

2 min 54 sek

Amerikanarens hus

Denna lilla stuga var en informell samlingsplats för många av konstnärerna i Söndrumskolonin, och för deras barn. Flera av konstnärerna har målat av stugan så som den såg ut då. Stugan har byggts om genom åren och är sig inte särskilt lik från 40-talets målningar. Stugan beskrevs på den tiden som ”en miniatyrvilla med växthusfönster, sänggavlar till grind och med tillhörande hönshus i sköna färger”. Den mest kända målningen är nog X:ets ”Irma, Sahlins och blåsten” och den stämmer ganska väl överens med beskrivningen. Men det finns flera målningar. X:et målade av stugan redan 1944, hans första sommar i Söndrum. Den målningen är mer detaljerad. Bland annat ser det ut att finnas kaniner i de små bodarna som finns till vänster i målningen. Dessa beskrivs annars som hönshus. Oavsett vilket så kan man föreställa sig att djuren, utöver stugans härliga läge, i en slänt nära havet, var lockande för barnen.

Stugan lånades ibland ut som ateljé till konstnärerna och amerikanaren blev god vän till många av dem.

Men vem var då amerikanaren? Jo, han var en svenskamerikan som gissningsvis hade anpassat det svenska förnamnet Karl till det mer engelskklingande Charles. Charles A Sahlin. I en artikel i Hallandsposten från 1947 kan vi läsa att han, vid 67 års ålder, ska resa tillbaka till Amerika.

Han lämnade Sverige som 18-åring. Som nyanländ i Amerika tog Sahlin värvning och tjänstgjorde för sitt nya hemland på Filippinerna kring sekelskiftet 1900. Därefter fick han pension som amerikansk krigsveteran. Och efter 15 år i Amerika återvände han till Sverige och byggde för egen hand den charmiga lilla stugan i Söndrum, vid ett litet stenbrott som vi kan ana än idag.

Amerikanaren Charles Sahlin var en mytomspunnen person. Det sägs att han kom till Söndrum i en eka. Han framstår som mycket generös som lät konstnärerna bo i stugan, använda den som tillfällig ateljé och för förvaring av målardukar.

Generositeten var ömsesidig. Den amerikanska pensionen för krigsveteraner tillät inga utsvävningar så konstnärerna lär ha skramlat ihop för att hjälpa honom ekonomiskt.

Amerikanarens hus

00:00:00 / 00:02:54