Konsten
Redan som barn visade Ingrid Wallberg talang för att teckna och måla. Några exempel finns i montern. Under 1910-talet tog hon kvällskurser på Valand och utbildade sig inom konst och konsthantverk i München. Hon kom också att samla på konst och ägde grafiska blad av de flesta av tidens största modernistiska konstnärer.
Le Corbusier var inte bara en stilbildande arkitekt som Ingrid arbetade hos och tog stort intryck av. Han var även bildkonstnär. Det sägs att han tog sin pseudonym Le Corbusier, en variant på ett gammalt släktnamn, för att skilja verksamhetsgrenarna måleri och arkitektur åt. Mellan åren 1918 och 1927 signerade han sina målningar med sitt efternamn ”Jeanneret”.
Innerst i salen, på kortväggen, hänger tre verk av Le Corbusier. Här finns en teckning i krita från 1922 med titeln ”Komposition” som tillhör Hallands Konstmuseum. Bredvid hänger en akvarell som föreställer Ingrid Wallbergs son Björn iklädd indiankostym. Den stora oljemålningen är ett stilleben från 1922. Verket var en gåva från Le Corbusier till bröllopsparet Albert Jeanneret och Lotti Rääf (född Wallberg) när de gifte sig 1923. Albert var Le Corbusiers bror och Lotti Ingrids syster.
Om man tittar noga på det nedre bröllopsfotografiet utmed långväggen i utställningen kan man se målningen bakom brudparet. På samma foto ser man också att Le Corbusiers konstnärskollega Amédée Ozenfant var med på bröllopet. De båda skapade på 1910-talets sista år en konstriktning som kallas för purism. Med utgångspunkt i kubismen målade de strängt förenklade stilleben, och koncentrerade sig på föremålens grundform. Det var vardagliga föremål som avbildades så som dricksglas, buteljer, musikinstrument och tobakspipor. Färgskalan var ljus och gick ofta i ockratoner, vitt, ljusblått, rosa och mandelgrönt.
Omkring 1927, när Le Corbusier fått sitt stora genombrott som arkitekt, började han för enkelhetens skull även signera sina målningar under pseudonymen ”Le Corbusier”.
I sitt hem på Stora Gårda i Örgryte hade Ingrid Wallberg mycket konst på väggarna. En del var av den franske konstnären Fernand Legér. Han har haft ganska stor påverkan på svensk konsthistoria, bland annat genom att de tre Halmstadsfödda konstnärerna Erik Olson, Waldemar Lorentzon och Olle Baertling gick i lära hos honom i Paris. Även Kerstin Rääf, Ingrid Wallbergs systerdotter var elev här på 1930-talet.
Det finns inga bevis men det är högst sannolikt att Ingrid Wallberg träffade Legér vid något av sina Parisbesök. Kanske köpte hon sin Legérsamling direkt av honom. En serie teckningar på långväggen som Ingrid har gjort visar en tydlig inspiration, såväl i formerna på kvinnostudierna som i att hon skrivit in Légers namn spegelvänt i några av de kubistiska kompositionerna.
På långväggen ser vi även ett collage som Ingrid Wallbergs syster Lotti Jeanneret gjort. När hon var yngre ville hon gå på målarskola och bli konstnär, men det fick hon inte för sin far. Istället blev hon journalist och författare. När hon var i 70-årsåldern började hon göra collage och hade några utställningar samt är representerad både i Moderna Museets och Hallands Konstmuseums samlingar.
