Skolhuset

Skolhuset uppfördes 1843 i Eldsberga utanför Halmstad. Det flyttades hit till Hallandsgården 1943.

Byggnaden är uppförd i korsvirkesteknik. Ursprungligen hade huset halmtak men det har med tiden blivit utbytt mot tegelpannor. Över ingången till skolsalen hänger en ekplanka med texten ”Eldsberga sockens skolhus 1843”.

Skolan byggdes året efter att Sverige infört den första statliga folkskolestadgan. Det innebar att det skulle finnas minst en skola med en utbildad lärare i varje socken.

Eldsberga socken ingick i Stjärnarps säteri som ägdes av kommerserådet Anders Jöran Hammar vid denna tid. Han ansåg att Eldsberga behövde en egen skola och stod för alla kostnader för att bygga den. Som tack fick han lov att välja vem som skulle bli skolans första lärare och han försåg också skolan med ved, sommar- och vinterbete för lärarens ko, samt ett grönsaksland.

Skolsalen är ett rum på 9×6 meter medan lärarens bostad bestod av två rum och kök. I skolsalen kan man se katedern, och på denna ett bläckhorn och gåspenna. I rummet finns långbänkar utan ryggstöd där en har urtag för bläckhorn. Längst fram står en sandbänk där de yngre barnen kunde öva sig i att skriva i sanden. Här finns också en stor griffeltavla med kritor och hartass att sudda med, flera små griffeltavlor, kulram, tabeller och böcker.

När skolan var ny använde man sig av så kallad växelundervisning som kom från England. Barnen var inte indelade i årskurser utan i grupper enligt sin studietakt. Barn som låg lite längre fram var så kallade monitörer för de yngre eleverna. Det innebar att de undervisade sina skolkamrater.

Undervisningen bestod bland annat av religionskunskap, välskrivning, räkning, naturkunskap, geografi, fäderneslandets historia, trädgårdsskötsel och gymnastik. För pojkar kunde gymnastiken innefatta militära övningar och vapenövningar. Detta var för att underlätta för bönderna och slippa skicka sönerna på tidig militärtjänstgöring, när de behövdes i jordbruket. Flickor ansågs inte behöva lika mycket kunskap i räkning som pojkar, de behövde däremot huslig skolning så som slöjd. Flickorna i Eldsberga fick ha syslöjd 2 timmar om dagen tillsammans med lärarens fru.

Barnen gick ofta långa dagar i skolan. Dagen började kl 9 och slutade kl 17. En elev var utsedd till ordningsman och var därför tvungen att komma innan alla andra för att städa och elda i spisen. Det var skola även på lördagar men då bara halvdag. Länge hade man ingen skolplikt och det medförde att barnen ibland fick stanna hemma för att hjälpa till på gården, exempelvis vid skörd. En annan anledning till att man inte gick till skolan kunde bero på att man inte hade skor och hade lång väg att gå till skolan.