Att samla – Ängel, Per Bak Jensen och ellakors
Museet invigdes 1933 och visade kulturhistoriska föremål från Halland. Det var en tid då kristen tro fortfarande var en stor del av människors medvetande. Därför fokuserade man särskilt på att samla in och bevara objekt från kyrkor, som dopfuntar, altarbilder och helgonfigurer. Erik Salvén var museets första chef. Han lät bygga ett kapell längst upp i museet just för att ge sådana föremål en autentisk miljö. Ett exempel från den tidens samlande är den bemålade träängeln som hänger i hörnet på ena kortsidan. Den kommer från Slättåkra kyrka, i Halmstads kommun och dateras till 1700-tal. Museet har än idag kvar alla dessa föremål, men nuförtiden samlar museet i huvudsak på konst.Här vid ängeln har vi samlat konstverk med tydlig religiös tematik.
Danske Per Bak Jensens fotografi Skriftestol visar en bit av en katolsk biktstol, en mörkbrun trämöbel med lila draperi. Det är meningen att en präst sitter innanför draperiet och den troende står på knä i någon av möbelns två yttre delar. Den troende avger sin bekännelse till prästen genom ett raster. Fotografen Per Bak Jensen är mest känd för sina bilder ofta med laddad stämning av landskap och industrimiljöer. Utöver det dokumentära försöker han skildra en annan dimension av verkligheten, för att förstå hemligheterna i vår existens. På så sätt kan detta fotografi, trots att det avbildar en specifikt katolsk kyrkomöbel, vara en universell symbol för önskan efter kontakt med en andlig dimension.
Intill, i en liten monter, ligger en liten rund amulett i silver, drygt 4 cm i diameter. Det är ett ellakors, eller älvkors. Sådana amuletter präglades med ett likarmat kors, ett så kallat solkors. Det här korset har en enkel bön om hjälp inpräglad: Jesu Herrens Son Hjälp Mig. På andra kors kan det också finnas kristusmonogram, och bärarens initialer. Man bar det runt halsen, närmast kroppen under kläderna och osynligt för andra. De användes i södra Sverige och i Danmark framför allt under 1700- och 1800-talen. Ellakorsen ansågs skydda mot sjukdomar vars orsaker relaterades till Ellen, ett vattenväsen, som i likhet med älvor ansågs kunna framkalla en rad olika sjukdomstillstånd. Deras onda andedräkt, älvablåst, sades bland annat kunna orsaka utslag och hudsjukdomar. Man kunde också drabbas av elvabröt med svår värk eller elleskott som påverkade psyket negativt. För att ellakorset skulle fungera måste det tillverkas och överlämnas till sin bärare under särskilda ceremonier. Silvret skulle tiggas ihop i grannskapet efter särskilt ordning, och smeden fick inte ta betalt för sitt arbete. Ett ellakors fick inte säljas utan skulle följa sin bärare i graven.
