Nyttobyggnader

En sak som särskiljer arkitekturen från bildkonsten är att utöver de estetiska dimensionerna ligger stort fokus på nyttoaspekten. Vad ska byggnaden användas till?

Håkon Ahlberg anlitades under många år av Medicinalstyrelsen och ritade flera sjukvårdsbyggnader. På ena långväggen ser vi bilder av Sidsjöns mentalsjukhus utanför Sundsvall med 900 vårdplatser. Det betraktades som mycket modernt när det stod färdigt 1943. Temat för sjukhuset löd ”att vara till utan att synas – Non haberi sed esse”. Sjukhuset skulle anpassas till den omgivande naturen vid Sidsjön. Det var också viktigt att det skiljdes åt från det omgivande samhället. Sjön och skogspartierna runtom gav sjukhusområdet den eftersträvade avskildheten.

Sjukhusområdet delades upp i visuellt separerade områden. Här fanns ett långt stråk av tvärställda huskroppar. Mellan byggnaderna fanns patienternas rastgårdar som omgärdades av staket. För att kunna göra effektiva transporter hade man anlagt en längsgående transportgång. Denna kulvert kopplade samman vårdbyggnaderna med administration och olika driftsbyggnader.

Sidsjöns sjukhus kom att ses som ett föredöme när det gällde effektivitet och rationalitet för den statliga psyksjukvården.

Ett annat av Hakon Ahlbergs mer långlivade projekt var när han arbetade för LKAB i Kiruna. Under ett trettiotal år i mitten på 1900-talet ritade han flera byggnader för järnmalmsbrytningen där, men även Allhelgonakyrkan. Några av dem kan man se i bildspelet i detta rum som består av 19 fotografier av Lennart Olson.

Hakon Ahlberg är den av arkitekterna i utställningen som gjort flest verk här i Halland, bl a Prins Bertils villa i Tylösand, jordhusen i Steninge och Tylösands golfklubb. Han var äldre än de andra tre, och blev något av en mentor åt de yngre kollegorna. Han var också mer av en teoretiker och spelade en viktig roll för själva arkitektyrket i Sverige. 1936 var han med och grundade Svenska Arkitekters Riksförbund, SAR, och blev deras första ordförande.

På långväggen mittemot ser vi Malmö Stadsteater, uppförd 1936-44. David Helldén samarbetade gärna med andra, i det här fallet med de två välrenommerade arkitekterna Erik Lallerstedt och Sigurd Lewerentz. Genom de många samarbetena har kanske Helldén själv kommit lite i skymundan i svensk arkitekturhistoria. Han ville egentligen bli konstnär och tog gärna chansen att formge annat än byggnader. Ett exempel är stolarna på Malmö Stadsteater, som visas här.

Till höger om dem ser vi bilder från Mariakapellet i Linköpings Domkyrka. Lisa Bauer, som är mest känd som illustratör, arbetade också i glas och det är hon som ligger bakom glasfönstrena i det lilla kapellet. Hon arbetade med detta i tio år, 1988–98. Motivet är jungfru Maria iklädd krona och en mantel bestående av ett nittiotal arter från den nordiska floran.

Mellan 1969 och -91 var hon knuten till Kosta glasbruk där hon formgav dekorer på glas. Växt- och blommotiv var hennes specialitet – hon var en kunnig botanist och tecknade alltid efter levande modell.