Konst och vetenskap – Olle Ängkvist, Bernt Jonasson och Erik Olson
I den här delen av utställningen är temat konst och vetenskap. Just nu handlar det om kroppen, som konstnärer och vetenskapsmän i alla tider intresserat sig för. Ibland på helt väsensskilda sätt och ibland med en liknande ingång – ett undersökande och en vilja att få nya kunskaper. Mitt i rummet ser vi Olle Ängkvists konstverk som består av en plexiglaslåda fylld av tecknade och skulpterade former, men också av anteckningar. I mitten av lådan finns en tredimensionell modell i olika färger som för tankarna till något inuti vår kropp. Kanske celler, kanske nervbanor? Runt den finns andra skulpturala, organiska former och pappersark med grafer, formler och texter.
Verket kan ge en känsla av en pågående forskning och även om anteckningarna inte är helt lätta att tyda så kan vi till exempel läsa: ”Alla upptäckter tycks redan gjorda, varför detta sökande efter resultat? Eller är det kanske sökandet och inte finnandet som är viktigt? Då skulle målet vara oväsentligt, skulle kunna vara helt uppdiktat, icke-existerande eller i varje fall betydelselöst”. Under en period på 1960-talet arbetade Ängkvist intensivt med att utforska kroppen och dess inre. ”Som en sorts anatomisk undersökning av kreativiteten, en skröna om man så vill” har han uttryckt det själv. Dock tyckte han att det hela slutade i kaos. Han förstörde alla konstverken utom två plexiglaslådor, varav detta är den ena.
På långväggen intill finns en målning av Bernt Jonasson. Även den ger känslan av att befinna sig i något slags laboratorium. Bildytan fylls av kroppsdelar, embryon, provrör och i mitten ett avhugget manshuvud med blottlagd hjärna. Motivet andas lite Frankenstein och väcker obehag. Målningen är en av flera med ett slags surrealistiskt skruvade sjukhusmiljöer som Jonasson gjorde när han själv var sjuk i cancer.
Erik Olsons målning ”Den borgerliga moralen i skriftestol” är mer uttalat surrealistisk. Här ser vi ett skal till kropp i form av en kavaj som hängts över ett slags hyllsystem som bildar en överkropp. I det inre finns inga organ, som hjärta och lungor, utan istället olika föremål. Där hjärtat skulle ha suttit finns till exempel en piltavla. Det rinner lite blod från den. Bredvid den en Rafaelsk bokmärkesängel bakom galler, som kan symbolisera inlåsta känslor.
Längst ned, där könet skulle ha suttit, finns en groda, bakom ett fastspikat och låst hänglås. Surrealismen var emot moral och borgerligt hyckleri, som titeln antyder, och detta inkluderade även sexuella tabun.
Ovanpå, där huvudet borde ha suttit, ligger två stenar fjättrade med ett rep. En fjäril flyger bort mot skyn. Vi kan tolka den som en symbol för fantasin och den av surrealismen hyllade frigörelsen från det intellektuella tänkandet. Med starkt inflytande från Freud och Jung ägnade sig surrealismen hellre åt att säga något om människans inre, psykologin, än om det yttre, anatomin.
