Hem och trädgård

I Marieberg i Stockholm finns ett tio våningar högt flerfamiljshus som i folkmun kallas för Bacon Hill. Det är ritat av Stig Ancker och uppfört 1963. Funkisens ideal är klart närvarande, där utomhusmiljön släpps in genom att huset är högt och erbjuder utsikt över Mälaren. Det rymmer 198 lägenheter och ambitionen var att bygga kostnadseffektivt, funktionellt och till många. Man skulle också kunna se det som en föregångare till miljonprojektet. Samtidens röster var nog inte enbart positiva när Silvieberg 3 i folkmun döptes om till Bacon Hill, eftersom man såg likheter med en stekt baconskiva. Särskilt i solnedgången då fasaden glimmar i en rödbrunrosa ton med vita detaljer.

Från 1948 och nio år framåt uppfördes på Hersby gärde på Lidingö sex radhuslängor, varav de första fem ritades av Stig Ancker och hans kompanjoner Bengt Gate och Stig Lindegren. Man samarbetade med Walter Bauer som ritade de tillhörande trädgårdarna. Han försåg varje enskilt hem med ett eget vårdträd. Ur hans dagboksanteckningar från den tiden framgår att Bauer såg sitt arbete med att planera trädgårdar nästan som att måla en tavla. Han ville förstärka känslan av djup genom färgerna på växtligheten för att på så vis bygga rytm och rymd även i den lilla trädgården. Trädgården var som ett föränderligt konstverk som utvecklades över tid genom förgängelse och pånyttfödelse. På så vis var varje trädgård unik.

Walter Bauer är dock mer känd för sitt arbete på slott och herresäten. Med varsam, men modern hand, har han restaurerat många av de kungliga slottens parker. Tillsammans med slottsarkitekt Ivar Tengbom ansvarade Walter Bauer för en omfattande restaurering av Drottningholms slottspark. Man försökte återskapa känslan av den barockpark som Nicodemus Tessin d.y. hade ritat nästan 300 år tidigare, men göra det med 1950-talets blick. Detsamma gällde den lilla lustträdgården närmast Kina slott, som skapats under 1700-talet. Här handlade det istället om att återskapa en intim atmosfär i rokokostil med små boskéer för avskildhet och ett ledigare formspråk. Walters fru Lisa Bauer hade en viktig roll när hon gestaltade makens idéer. Ordet fanns inte då, men idag skulle vi nog kalla henne visualiserare. Vi ser här hennes illustrationer för återskapande av barockparken vid Tessinska palatset i Gamla stan, och för Kina slott vid Drottningholm.

Här i Halmstad finns sommarstugeområdet Anckerbyn, som fått sitt namn efter sin upphovsman Stig Ancker. Det finns presenterat i rummet intill och är ett tidigt exempel på semesterboende i form av bostadsrätt. Bostadsrätter har funnits i Sverige sedan 1930, men varianter fanns även tidigare. Idag kanske många snarare ser det som en möjlighet för de välbeställda och vår tids försök till bostadsreformer kanske snarare handlar om att skapa fler hyresrätter. Men ursprunget till bostadsrätten kom ur ett motsatt förhållande. Förespråkarna för bostadsrätter ville motverka trångboddhet till höga kostnader hos privata hyresvärdar. Ett sätt var att göra ägandet kooperativt. Bostadsrättsföreningar för sommarboende bildades också. En sådan är Anckerbyn i Haverdal, som presenteras i rummet här intill.

I början av 1950-talet cyklade Stig Ancker och hans fru Ulla längs Hallandskusten. De sökte en plats för ett sommarboende där privatliv och gemenskap kunde rymmas sida vid sida. Den platsen fann de nedanför Skallberget vid Haverdals strand utanför Halmstad. Funktionellt, lättskött och billigt var ledorden för Ancker när han började rita de åtta kedjehus som skulle komma att rymma 44 familjer. Boytan var på 50 kvadratmeter, men väl planerad, som ett atrium med fyra mindre hytter runt en innergård. Utomhusmiljön var, som tidigare hos Ingrid Wallberg, viktig. Mellan hytterna fick varje familj en egen avskild innergård, lika stor som inomhusytan, och en yttre förgård avgränsad av oxelhäckar samt en stor delad allmänning, ritad av Walter Bauer. Stig Ancker och hans familj flyttade själva in i hus nummer ett som stod färdigt 1953. Många andra arkitekter kom att följa efter, bland andra Walter Bauer två år senare.