Bernard Anderson, Såningsmannen

I ett rum fyllt av utblickar mot olika delar av Halland i form av landskapsmålningar står Bernard Andersons gipsskulptur Såningsmannen från 1939. Han förmänskligar de tvådimensionella konstverken av odlingslandskapet i länet.

Industrialiseringen till trots så förblev Halland länge en region präglad av jordbruk. Så sent som vid krigsslutet 1945 räknades 45 procent av hallänningarna till jordbruksnäringen. Bernard Anderson, liksom de flesta andra i Hallandsringen hade föräldrar som var jordbrukare. Han växte upp på gården Västervall, inte så långt från Östra stranden i Halmstad. Men som den yngste av åtta syskon kunde han inte få sin utkomst från gården, så han gjorde som många andra – emigrerade till USA, där han arbetade som tegelbärare och murare för sin försörjning, men där hans liv också tog en annan vändning och han kunde förverkliga sin barndomsdröm. Han tog kvällskurser i skulptur och fick sedan möjlighet att fortsätta till Paris för ytterligare studier. Efter dessa återvände han till Minnesota 1927 för att arbeta som skulpturlärare vid St Pauls universitet. Vid ett besök hemma i Sverige träffade han sin blivande fru, Anna, och de valde att bosätta sig i Halmstad.

Skulpturen Såningsmannen har bott här på Hallands Konstmuseum sedan 1948 då konstnären valde att lämna honom hit. Mannen bär på en korg med utsäde och sträcker schvungfullt ut armen för att sprida fröerna. Bredbent och med fötterna stabilt på jorden. En helt vanlig människa, men som nästan tar formen av en superhjälte.

Det finns tydliga likheter med Millets och Van Goghs målningar av såningsmän, och det är knappast någon slump. Samtliga tre konstnärer arbetade i ett slags socialrealistisk tradition och torde ha velat skildra och lyfta vardagens hårt arbetande människor. Och man kan föreställa sig att Bernard Anderson upplevde Millets såväl som Van Goghs målningar under sin tid i Paris.

Kanske kan han också ha identifierat sig med Van Gogh som en människa som brann för konsten, men som fick kämpa för sitt levebröd.

Vill du se mer av Bernard Anderson, så gå till Halmstads rådhus och titta in i väggen! På fasaden till den äldre delen av byggnaden finns Halmstads mest hemliga offentliga konstverk. I samarbete med tegelmästaren på Slottsmöllans tegelfabrik har Bernard Anderson skapat reliefer direkt i den våta tegelleran. De berättar om Halmstads historia och samtid, alltså 1938 då Rådhuset byggdes.