Halland – Carl Larsson och Sigrid Holmwood
Tematiken i det här rummet är konstnärers blick på landskapet Halland. Många av konstnärerna kommer härifrån medan andra har varit på kortare eller längre besök, återkommande eller enstaka. Sommaren 1887 kom Carl Larsson och hustrun Karin till Varberg där de hyrde en stuga vid Subbe fyr nära Apelviken. Platsen förknippas också med paret Larssons vänner i Konstnärsförbundet; Nils Kreuger, Karl Nordström och Richard Berg, som gjorde Apelviken till sin och av prins Eugen tilldelades namnet Varbergsskolan. De två förstnämnda finns också representerade i det här rummet.
Målningen ”De sista solstrimmorna” utförde Carl Larsson i Varberg. Den är inte typisk för honom även om vi känner igen det nationalromantiska draget, allmogestilen och det lantliga. En kvinna i folkdräkt sitter i förgrunden vid en stengärdsgård, bakom henne en gammal ryggåsstuga med halmtak, också kallad hallandslänga. Stugan som paret Larsson hyrde är sedan länge borta, men på platsen finns fortfarande just en stengärdsgård.
Penseldragen i målningen är synliga och färgerna ganska mörka med tungt rödorange inslag. Dagens sista solstrimmorna når fram till och skänker en eldröd färg åt några av stenarna i gärdsgården, åt trädstammar och lövverk och åt den sittande kvinnans halvprofil. Hon skalar potatis medan solen snart försvinner ned och natten kommer. Allt är stilla och förmedlar en känsla av lugna sommardagar. Kanske välkomna avbrott till att undervisa på Valand i Göteborg som Carl Larsson gjorde åren kring att målningen blev till.
Intill hänger en målning av svensk-brittiska Sigrid Holmwood. Den föreställer också en lantligt klädd kvinna med väst och förkläde. Hon håller i en lång pinne med en pensel i ena änden. Bakom henne finns en gärdsgård i trä. Färgerna i målningen är få, men starka. Gult, rött och blått dominerar. Himlen består av gula penseldrag i rundade formationer som skapar en känsla av hetta. Två starkt röda prickar på vardera kind gör att kvinnan påminner lite om en påskkärring och den långa pinnen med pensel i ena änden kan då förvandlas till en kvast. Hon bär en stor laddning ris på ryggen och ser lite sammanbiten ut.
Sigrid Holmwood kom genom Konst i Halland på residens till Halmstad 2012. Hon inspirerades av Hallands Konstmuseums stora samling bonadsmåleri från 17- och 1800-talen och av miljön på friluftsmuseet Hallandsgården, men även av häxprocesserna på 1600-talet.
Färgerna i målningen har hon gjort själv, dels av sådana pigment som bonadsmålarna använde, men också av pigment som hon tillverkat av växter och svampar. Hon skapade även sina egna penslar och använde sin persona ”the Peasant Painter” med starkt rödmålade kinder och allmogekläder. Det är denna persona vi ser i målningen, en personlig tolkning av svunna tider. Men kanske också en kommentar om utsatthet genom referensen till häxor och om hållbarhet genom att låta färgskalan begränsas av att använda naturliga pigment.
